Luften

Enåkers Hembygdsföreningen bildades senvintern 1943. därmed startade också jakten på en egen gammelgård. Utan en sådan var det ju ingen riktig hembygdsförening. tomt hade man redan löfte om eftersom Rikard Olsson i Österbo lovat skänka sin "bastubacke" på Skalleråsen. Men letandet efter stuga stötte på motgångar. först erbjöds man Jan-Larsgården i Klasbo, men tycket att priset var för högt. Ägaren tog illa vid sig och sålde i stället huset för en spottstyver till Strå Kalkbruk som omgående sågade upp timret till bränsle för i sina ugnar. Ett annat anbud var Lövbergska 1700-talsgården från Ekedal som nu stod i Rödmossa. Vid närmare granskning visade den sig dock vara "helt spolierad" då den fått knutarna bortsågade.
   Men 1946 kom goda besked. Olsson & Rosenlund ville skänka "Loftstugan" som låg på Högsberga ägor i markerna bakom Ingbo herrgård.
   Luften monterades ner 1947 och forslades med häst under ledning av Albert Ekström, Lars Ehnsiö och Tage Lindblom till bastubacken. Stugan byggdes där upp av Axel Lindström som senare fick ta en del kritik för arbetet med grunden.
   När väggar och tak var på plats murades öppna spisar i kammare och kök av murarmästare B. Sandell från Jugansbo. Redan 1948 kunde föreningen hålla ett första möte i det fortfarande halvfärdiga huset. Men stugan visade sig snabbt vara för trång och förslag kom om att man nog också borde skaffa ett lite större hus till tomten.
   Arbetet med att få Luften i ordning fortsatte. Olle Vallén limbeströk 1949 takpanelen och spände papp på väggarna. Fönstren målades ursprungligt ljusgrå, köksväggarna stänkmålades i vitt och svart och kammarens väggpapp dekorerades med schablon "Soldattorpet". Till slut rödfärgades stugans timmerväggar. Några år senare vävdes gardiner av Karin Larsson, lanthandlarfru i Kroksbo.

Även om stugans stomme är från Luften så fick den kompletteras. Det gällde inte bara möbleringen. Ytterdörren skänktes till exempel av trädgårdsmästare Eriksson och hade troligen suttit i det gamla soldattorpet i Runhällen. Dörrlåset hämtades från "bastun" vid kyrkan och var tillverkat av Kroksbo-smeden Anders Andersson, som även gjort lås till kyrkan. De åldriga golvbrädorna köptes från Jan-Pers för 175 kronor.
Året 1950 var allt klart. Komminister Lovén summerade känslosamt bygget:

"Enåkers Hembygdsförening har under året haft den stora glädjen att se sin första hembygdsgård i färdigt skick. Då man besöker gården förnimmer man något av andakt inför de generationer som gått, och vilkas strävsamma arbete och längtan till skönhet och harmoni man ser återspeglas i alla möbler och föremål som samlats i den lilla hembygdsgården.
Hell Er, i alla glömda i arbetets armé, ett liv i armod bar Ni i ödmjukhet och här vi njuta nu de frukter, Ni med er möda vann. Och blott en stuga minner om seklerna som försvann."

_____________

   Vilka var då Luftens invånare innan huset blev hembygdsgård? I dag skulle stugan för sommarbruk med nöd rymma en liten familj. Förr fick huset inte sällan ge plats åt två stora barnfamiljer. Säkert inhystes där också tidvis även säsongarbetare.
   År 1890 beboddes Luften av torparen Anders Andersson, 57år, hustru och deras vuxne son med familj. I den lilla stugan bodde under några år även arbetaren Per Daniel Gran med både fru och barn. Anders Andersson, som var den som stod för kontraktet, hade redan på 1860-talet övertagit "lägenheten" från sin svärfar som redan 1827 börjat bruka Luften. Torpet skulle på så sätt stanna inom familjen i 80 år vilket var en ovanligt lång tid.
   Anders Andersson flyttade till slut över till Ingbo gård och torpet arrenderades sedan i 20 år av Nils Petter Thunberg som kom från Blekinge. Thunberg som var 41 år när han 1907 tog över Luften hade en stor familj så det var som vanligt trångt i stugan. 1919 dog hustrun och Thunberg byggde året därpå huset Tuneborg. Stugan ligger i Ingbo i en sänka bakom Missionshuset.
   Efter Thunberg blev det ny arrendator i Luften. Det var Johan Arvid Hallman från Vittinge, 36 år gammal med hustru Maria, son och två döttrar som bodde där i fem år, tills man 1925 drog vidare till Skogstibble.
   Därmed var Luftens roll som torp över. Efter Hallmans tid användes huset mest som hyresbostad. Åren 1925-37 bodde sågverksarbetaren Johan Ernst Hedlund i stugan. Under Hedlunds första år gav Luften även tak åt ännu en familj - grovarbetaren Pettersson med hustru och dotter.
   När Hedlund flyttat från Luften hyrde Olsson & Rosenlund ut stugan till Erik Vilhelm Andersson, gift med Märta Hedlund. Makarna hade sex barn födda 1932-41. Andersson som var född i Huddunge 1909 tog åter upp titeln arrendator. Familjen skulle med sina fyra år i Luften bli dess siste invånare. De lämnade stugan våren 1943 för att flytta till Hagaberg i Kroksbo.
   Stugan stod nu tom. Olsson & Rosenlund som gärna såg att huset försvann skänkte det till Enåkers Hembygdsförening.

Luften är den mindre stugan till höger på hembygdsgårdens tomt. Enligt en uppgift byggdes den 1802. Huset finns i vilket fall noterat som torp under Ingbo i 1827 års församlingsbok.
Torpet Luften är en typisk enkelstuga, av en typ som var allmänt förekommande från 1600-talet fram till 1800-talets slut. Från förstugan kommer man till höger in i "stugan" som fungerade som kök och allrum. Kanske har detta rum inte från början haft tre fönster. Vid tiden när huset byggdes brukade man nöja sig med två...och betydligt mindre. Innanför "stugan" ligger en liten kammare. Eldhärden i denna har möjligen tillkommit vid senare tillfälle. Vindsloftet är oinrett.

Text: Olle Nilson, Kroksbo
(ur meddelandeblad 2001-01, Enåkers Hembygdsförening)